Myten om att vi har världens högsta levnadsstandard är slagen tusen bitar och ingen tror väl längre att vi har längst semester, rikligaste sjukförmåner, bäst skola eller ens finast bilar. Efter decennier av ekonomisk kräftgång vet vi allt för väl att vi är som alla andra; bra på vissa saker sämre på andra.

Men det finns en stor fet myt som verkar helt omöjlig att rubba, den att vi svenskar på något sätt skulle vara mer jämlika än andra.

Att svenska kvinnor skulle vara mer jämställda än italienskor eller att invandrare skulle ha större möjligheter att lyckas i Sverige än i länder som Frankrike eller USA.

Så är det nämligen inte. Titta på siffror från alla länder i västvärlden och Sverige ligger på intet sätt i topp. Exempelvis är andelen kvinnliga chefer högre i stort sett högre i alla andra länder än i Sverige. Trots att vi verkligen varit pionjärer när det gäller att driva frågan och att lagstifta i ämnet, och trots att svenska kvinnor tidigt gick ut i arbetslivet.

Men myten om att vi är mer jämställda lever vidare.

Att alla har samma möjligheter och behandlas på samma sätt är en bra start. Men det är långt ifrån det samma som att alla får/tar chanserna som finns där.

Exempelvis råder det en skriande brist på kvinnliga entreprenörer och egna företagare. Varför? Attityder skulle jag säga. Från gubbiga stoppklossar men inte bara från männens sida, utan lika mycket från kvinnorna själva. Att öka pappornas tvångsmånad från en till två är måhända en vacker tanke, men inte något som kommer att förändra det grundläggande problemet.

Istället måste fler företag aktivt driva linjen att mångfald är bra. Att det är nyttigt för företaget och ekonomiskt fördelaktigt på lång sikt. För det är det.

Vi måste också ändra sätten vi stimulerar barnens attityder. När vi med häxjaktsliknande incestdebatter drivit bort alla män från daghem, förskolor och grundskolor kan man fråga sig hur tanken på mångfald på ett naturligt sätt ska slå rot i barnens medvetande.

Det finns många bra lagar och regler i Sverige. Men det är inte paragrafer och pm som förändrar attityder och värderingar. För det krävs det förebilder och grundläggande gott självförtroende från kvinnorna själva och en verklig vilja till förändring från både män och kvinnor.

Myten om det jämställda Sverige kommer fortsätta vara just en myt så länge som alla goda intentioner från lagstiftare och myndigheter inte följs av genomgripande attitydförändringar.

Lars Dahmén

Som chefredaktör på Computer Sweden har han i mer än ett decennium sett rader av kaxiga manliga företagare, entreprenörer och idésprutor vandra förbi. Nu väntar han på den verkliga Nya Ekonomin och tjejernas intåg. Maila honom på lars.dahmen@idg.se