Mångfald - många pratar om det, få vet vad det betyder. På ena sidan har vi konsulter som gjort mångfald till sin speciallitet. De ser invandraren som en resurs och de ser möjligheter för företag, myndigheter, förvaltning och organisationer.

På andra sidan har vi journalister. En del fnyser åt mångfaldskonsulter i sina veckokrönikor och andra intresserar sig för fenomenet "mångfald" och skriver gärna om det vare sig de ställer sig positiva till konceptet eller inte.

Sedan har vi politiker som väljer att se invandraren som offer. Och varför inte? Så kallade invandrarproblematiken sysselsätter idag drygt 2000 personer som betalas av staten. Sedan har vi kommuner och inte minst invandrarorganisationer som idag existerar endast för att de väljer att spela med i spelet där staten dikterat regler. Många människors jobb står på spel om man skulle ändra riktning.

Och sist har vi allmänheten vars attityder svänger i takt med konjunkturen. Är det lågkonjunktur ökar främlingsfientligheten. Vid högkonjunktur ökar solidaritetskänslan med både de som redan idag befinner sig i vårt land och med sådana som kan komma att behöva vårt beskydd.

Oavsett vilken kategori vi tillhör är det viktigt att ställa oss frågan: Hur, av vem och för vem byggdes det svenska välfärdssystemet upp? Hur ser Sverige ut idag och vilka normer är de gällande. Hur kan och bör Sverige se ut i det nya millenniet och vilka normer bör då gälla?

Helt enkelt, vilket Sverige vill vi ha för den nya sammansättningen svenskar?

Enligt en rapport från demokratiutredningen har svensken efter skatt blivit
50 000 kronor fattigare de senaste tjugofem åren jämfört med invånare i andra industriländer. Vårt lands tillväxt har alltså stagnerat. Är det då inte dags att börja tänka i nya banor och utnyttja den resursreserv som finns i vårt land?

Nyamko Sabuni

Konsult Geelmuyden.Kiese