Integration och mångfald i arbetslivet

Göran Arvidsson, SNS, och
Per Broomé, Befolkningsekonomiska Stiftelsen

Februari 2000

Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, har i en rad tidigare studier belyst invandringen och dess konsekvenser för invandrarna själva, näringslivet och samhället i stort (besök http://www.sns.se/forskning). Forskningen bedrivs av fristående forskare och hålls samman av SNS. Det nu pågående projektet har två syften. Det ena är att öka kunskapen om de mekanismer i det offentliga besluts- och åtgärdssystemet som påverkar integration respektive utanförskap i, framför allt, arbetslivet. Det andra syftet är att granska påståenden om att "mångfald lönar sig": vilken är innebörden, vilka belägg finns det, under vilka förutsättningar kan påståendet ha giltighet osv?

I n t e g r a t i o n    e l l e r    u t a n f ö r s k a p

I det delprojekt som avser att studera integration respektive utanförskap studeras tre nivåer: statlig nivå, kommunal nivå och individnivå. Antagandet är att de strukturer som formar integration respektive utanförskap kan analyseras inte bara på sin egen nivå utan också i mötet mellan nivåerna. Här följer en kort presentation av vad som gjorts och vilka frågor som ställs i projektet.

S t a t l i g   n i vå

På statlig nivå har en sammanställning av relevanta dokument insamlats och ett antal frågeställningar genererats för genomgång av den statliga poltiken och åtgärderna. Frågor som ställs är: Vilken eller vilka ideologier har genomsyrat politiken? Vilka intressen har haft inflytande över politiken? Vilka förebilder från omvärlden har legat till grund för politiken? Vilken verklighetsanalys har legat till grund för politiken?

Samspelet med den kommunala nivån – och kommunernas agerande därvidlag – analyseras utifrån samma schema med tillägg av följande frågor: I vilken mån är den kommunala politiken en implementering av statliga direktiv och i vilken mån baseras den på självständiga analyser och målsättningar? Släpar den kommunala politiken efter den statliga eller förhåller det sig tvärtom?

Några alternativa hypoteser om den över tiden ökande oförmågan att integrera invandrare på arbetsmarknaden har ställts upp, förutsatt att man tror på politikens avgörande betydelse:

K o m m u n a l  n i v å

På kommunal nivå råder både gemensamma förutsättningar och vitt skilda förhållanden när det gäller integrering av invandrare, från storstäder till små glesbygdskommuner. Mot bakgrund av detta har en teoretisk ram skapats för studiet av kommunernas organisation av integration. Tre kommuner med skilda förhållanden och olika organisation av integrationsarbetet har valts ut för fallstudier. Huvudfrågan som ställs på kommunal, operativ nivå är hur organiseringen av integrationsarbetet påverkar integreringen av invandrare i arbetslivet. Följdfrågor är bl a vilken roll kommunens dubbla roll som myndighet respektive arbetsgivare spelar i integrationsarbetet och om – och i så fall hur – kultur, traditioner, arbetssätt, professionella gruppers och ledningars inflytande i de kommunala förvaltningarna hämmar integrationsarbetet.

I mötet med den enskilde invandraren agerar lokala offentliga tjänstemän. I vilken utsträckning existerar förhållningssätt som invandrarna upplever och beskriver som karaktäristiska och som hämmande för integration? Om sådana förhållningssätt finns är de då grundade i den kommunala organisationens inbyggda strukturer?

I n d i v i d n i v å

För nivån som avser det individuella mötet mellan invandraren och det svenska samhället har en begreppsapparat utformats i syfte att belysa den resocialiseringsprocess som invandraren genomlever som ett resultat av invandringen till Sverige. Under hösten 1999 har 20 intervjuer genomförts av ett urval av arbetslösa och arbetande ur fyra invandrargrupper. På individnivå är huvudfrågan hur sårbarheten upplevs i mötet mellan invandraren och de lokala myndigheterna. Följdfrågor ställs för att få underlag för analyser av effekterna på individens sårbarhet av utanförskap i arbetet, i det ekonomiska livet, i det sociala livets roller, i förhållande till framtiden och Sverige.

M å n g f a l d  l ö n a r  s i g

Detta delprojekt inriktas på att leda fram till en skrift som sammanfattar tidigare studier samt redovisar och granskar den argumentation som finns. I den mån det går att få fram empiriska belägg från svenska företag och andra organisationer redovisas dessa. Avsikten är att boken ska avslutas med att antal rekommendationer.